När olyckan inträffar - vikten av rätt reseförsäkring

Vissa saker ska inte hända. Vissa saker tror man inte kommer hända. Men ibland inträffar det och livet förändras över en sekund. I juni för ungefär sex år sedan var ett sådant ögonblick, och  jag kan än idag höra läkarens ord eka i mitt huvud...
"hade du inte andats på vägen upp hade dina lungor sprängts."
Vi gör ett prova-på-dyk på Bali. På ön där säkerhet ofta inte tas på så stort allvar. Vi får en genomgång på max 10 minuter och går sedan i vattnet. Nästa gång jag tittar på djupmätaren visar den att vi befinner oss på mer än 22 meters djup. Detta är andra gången i mitt liv som jag dyker med tuber och jag har långt ifrån kontroll. De har gett mig för tunga vikter och dykinstruktören är den som sköter lufttrycket i min väst. Vraket vi simmar vid är coolt. Men någonstans där, då vi simmar lite mer uppåt märker jag hur jag dras mer uppåt än de andra. Jag kan inte hålla mig nere av mig själv och dykinstruktören ser jag inte till. Jag tar krampaktigt tag i Björns hand. Men det hjälper inte och jag släpper taget för att inte dra honom med mig. Några sekunder senare bryter jag genom havsytan som en raket. Jag sliter av mig masken och kippar efter andan. Illamåendet väller fram och huvudet snurrar. Jag ser land, lägger mig på rygg och sprakar med fötterna. Det känns som en evighet innan jag slutligen når den steniga stranden. Kroppen väger bly, benen darrar och vill inte bära. Vår driver och någon mer person sliter upp mig ur vågorna och får av mig utrustning. Jag säckar ihop på stenpirens kant och där blir jag liggandes. Länge.
Illamåendet är fruktansvärt, yrseln ger inte vika och hela kroppen känns konstig. De hårda stenarna under mig betyder ingenting, inte heller alla myror som springer över både mina armar och ben. Tiden går, timmarna går. Min kropp har ingen kraft och jag har svårt att fokusera. Jag hör hur dykinstruktören säger flera gånger till de andra i gruppen "hon har inte fått dykarsjuka, det är ingen fara". Men då jag flera timmar senare ber Björn ordna ett rum på boendet precis bredvid, förstår även dykinstruktören att det faktiskt är allvarligt.

Jag hamnar slutligen på SOS International i Kuta, där de direkt ger mig dropp och kopplar på mig en mask med rent syre att andas. Jag blir betydligt mycket bättre under närmast timmarna och skickas hem för att sova natten hemma (det här var under året vi bodde på Bali). Där och då kände jag mig så enormt mycket friskare och trodde inte allas att jag skulle behöva åka tillbaks till sjukhuset. Men följande morgon mår jag sämre igen, som om syrebehandlingen aldrig inträffat. Det kryper i både armar och ben, kroppen är domnad på flera ställen, illamåendet är tillbaks, en ny smärta har infunnit sig över bröstet och energin är totalt borta. Tillbaks på sjukhuset får jag åter igen andas rent syre och blir snabbt förflyttad till en ambulans, som med blåljus och sirener kör mig till Sanglah Hospital (Balis störts sjukhus). Från båren ser jag taklampor vaja förbi en efter en, lokalbor som förundrat ser på mig och jag känner hur en lätt lukt av mögel infinner sig. Jag är långt ifrån turiststråken och på en plats jag aldrig varit innan.
En ny läkare med specialkunskap inom dykolyckor undersöker mig och ytterligare en kvinnlig läkare tillkallas. Överläkaren ber mig bla stå upprätt och blunda. Jag som normalt sätt har väldigt bra balans vajar likt en boj på ett stormigt hav. Och läkarens ord är svåra att ta in "du har haft enorm tur. Hade du inte andats på vägen upp hade dina lungor sprängts". Stunden och orden känns lika overkliga som känslan i hela kroppen. Jag som aldrig i hela mitt liv trott att jag ens skulle få se en tryckkammare, nu står jag bredvid en och ska in i den. Överläkaren tror dessutom att jag kommer behöva två behandlingstillfällen.


Tryckkammaren är inte stor. Jag lägger mig på den ena britsen och den kvinnliga läkaren sätter sig på den andra. Den yttre och inre dörren stängs med stora vred, och ser ut nästan som dörrar gör till bankvalv på film. Trycket förändras och "vi går ner" till vad som motsvarar ett djup på 25-30 meter. Jag får en stor svart mask fastspänd över mun och näsa, med slangar som slingrar sig iväg. Andetagen är tunga, ansträngda och masken får mig att låta som Darth Vader. I intervaller tvingas jag andas i den. 20 min följt av paus på ynka 5 (då jag får andas normalt utan mask). 30 min mask, 5 min paus, 40 min mask, 5 min paus, 1 timme mask, 5 min paus osv. Tiden känns som en evighet, timmarna passerar, och andetagen blir bara jobbigare och jobbigare. Jag känner hur svetten plötsligt börjar rinna, hur jag kämpar hårt för varje andetag och plötsligt börjar kroppen skaka. Jag känner mig varm som en kamin, bröstkorgen hoppar okontrollerat, jag får panik och sliter av mig masken. Läkaren sänker snabbt temperaturen i tryckkammaren och det känns betydligt bättre. Hon kollar mig så allt är bra och ser till att jag börjar andas i masken igen. Ytterligare timmar passerar och när 7 timmar gått är min först behandling i tryckkammaren färdig. Den tunga runda dörren öppnas och jag går ut. Överläkaren frågar hur det känns och jag säger glatt "nu är jag frisk, vi ses inte i morgon".
Jag får tillbringa natten (dagen) med att sova hemma och jag somnar helt utmattad, men glad. Jag känner mig frisk och som vanligt igen. Men så kommer den åter igen, en ny morgon och jag är åter tillbaks på ruta ett. Jag är inte frisk, inte alls. Överläkaren hälsar mig välkommen tillbaks "vad var det jag sa, du var illa där an". Jag kliver in i tryckkammaren för andra gången, en ny läkare tar plats på britsen bredvid. Jag får på den svarta masken och börjar andas likt Dart Vader igen. Men stundtals orkar jag nu sitta upp och ser ut genom ett litet runt fönster där jag ser hur Björn sitter på en brits utanför tryckkammaren och väntar. Timmarna i tryckkammaren är lika långa som första vändan. Men efter den andra behandlingen behövde jag tack och lov inte återvända.




Dessa bilder har aldrig tidigare sett dagens ljus. Aldrig setts av någon annan än min man, som var med mig där och då, varje vakande sekund. Bilderna och minnet har legat långt undanstoppat, men bör se dagens ljus. För jag vill med detta betona vikten av hur extremt viktigt det är att ha en försäkring när man reser. Rätt försäkring, dessutom. Då olyckan inträffade gällde inte vår hemförsäkring (vilken sträcker sig i 45 dagar), men vi hade tecknat en extra reseförsäkring för resterande tiden av resan. Då även varit extra noga med att välja en försäkring som täcker extremsport iom att vi surfar och gillar äventyr. (Mer info om olika reseförsäkringar finns att läsa i tidigare inlägg). På grund av dykolyckan fick jag 1 månads flygförbud och fick inte heller förflytta mig på Bali hur som helst under den tiden (för många höjdmeter uppåt). Många extra läkarbesök gjordes även innan allt var klar och totalt kostade allt närmare 200.000kr. Hade jag inte haft en försäkring, och i det här fallet rätt typ av försäkring, då hade det varit extremt jobbigt ekonomiskt.
Företaget som vi dök med hette Angel Bali Dive, vilka jag inte tror finns kvar idag. En utredning startade via PADI Australien och det visade sig att företaget arbetade med falska PADI-certifikat och papper. Tyvärr något som inte är helt ovanligt på just Bali. 

Res aldrig utan försäkring (guide reseförsäkringar)

De flesta är idag medvetna om att det är viktigt att ha en reseförsäkring när man reser utomlands. Trots detta får Utrikesdepartementet hantera ett hundratal ärenden per år där Svenska medborgare hamnat i knipa på grund av att de inte varit försäkrade. (UD hjälper men ger inga ekonomiska bidrag). Antalet försäkring och olika bolag som finns idag kan nog likans med en rejäl djungel. Men den är värd att gå igen, för reseförsäkringen är sedan den viktigaste utgiften du har under din resa.

Vad din reseförsäkringen inte omfattar är lika viktigt att ha kolla på som vad försäkringen täcker. Genom hemförsäkringen har man oftast det grundläggande skyddet, men den täcker inte allt och inte alla sorters situationer. Tex inte skador som uppkommit vid riskfyllda aktiviteter, såsom surf, dykning, motorsporter, jakt, forspaddling, bergsbestigning, fallskärmshoppning, skärmflygning, bungyjump, offpiståkning, expeditioner på hög höjd mm. (I dag är det bara Folksam och If som inte gör några undantag alls för riskfyllda aktiviteter). Som EU-medborgare har du visserligen rätt till nödvändig sjukvård inom EU, men det är ändå bra att vara försäkrad då allt inte ingår. Ambulansflyg inom EU kan tex kosta upp mot 500 000 kronor, en kostnad som reseförsäkringar kan ersätta. Den som reser längre och befinner sig utanför EU utan försäkring riskerar en rejäl ekonomisk smäll om något skulle hända. Till exempel kan ambulansflyg från Asien kosta över 1 miljon kronor, intensivvård i USA 40 000 kronor per dygn, bår på reguljärflyg från Sydamerika ca 210.000 kronor.

Oavsett vilken typ av försäkring du väljer, teckna en som passar ditt sett att resa. Troligtvis är det stor chans att du aldrig kommer behöver använda reseförsäkringen, men olyckor sker och man vet aldrig när. Varje år skadar sig tiotusentals svenskar på utlandssemestern, varav jag själv bidragit till den statistiken, och jag skulle aldrig resa oförsäkrad. Reseförsäkringen är vad som kommer förse dig med sjukersättning när du blir sjuk eller skadad på resan, som ersätter dig när något dyrbart går sönder eller om du blir bestulen. När ditt flyg är försenat, när bagaget försvinner, eller om en familjemedlem avlider och du måste resa hem innan planerat.

En bra reseförsäkring bör innehålla:
  • Vårdkostnader vid akut sjukdom och olycka. 
  • Ersättning för hemtransport till Sverige vid svår skada. 
  • Ersättningsresa (en ny resa) om du måste åka hem under resans första hälft på grund av sjukdom eller olycksfall.
  • Beloppen för överfalls- och rättsskydd.
  • Ansvarsskydd om du blir skadeståndsskyldig.  
Det är bra om reseför­säkringen också täcker: 
  • Bagageskador. 
  • Bagageförsening. 
  • Flygplansförsening.  
  • Avbeställningsskydd för hela eller delar av resan.
Jag och Björn har nog varit med om det mesta. Försenade flyg, inställda flyg, skadat bagage, uteblivet bagage, stöld, samt flera sjukhussituationer. Även en extrem olycka då jag nästan miste livet. Hade vi inte haft koll på vår reseförsäkring då, eller om vi enbart haft grundskyddet i vår hemförsäkring och tänkt som så många gör "den täcker nog allt, olyckor händer inte mig"... då hade vi haft stora problem. I detta fall krävdes nästan 200.000kr för att lösa sjukhuskostnaden, för att ens kunna påbörja nödvändig behandling. En behandling läkarna behövde starta direkt men inte gjorde innan vi antingen betalat ur egen ficka eller fått klartecken från försäkringsbolaget. Nu fick vi hjälp av vårt försäkringsbolag som löste allting både snabbt och väldigt smidigt. Men låt säga att försäkringen inte hade täckt olyckan, att du fick veta det där och då, du behöver omedelbar vård, du har inte pengarna, det är helg och tidsskillnad till Sverige (svårt att få tag i banken), och du behöver få fram 200.000kr så snabbt som möjligt. Utöver det får du också 1 månads flygförbud, kan inte infinna dig på jobbet hemma och får utebliven inkomat för att du inte får flyga hem. Den situationen hade jag inte velat vara med om. Och det behövde jag inte heller, vilket jag är evig tacksam för. (Mer om den olyckan i separat inlägg).

Mer information om olika typer av reseförsäkringar finns att läsa här nedan via länken:

Sjöstjärnor, vackra eller....

Det finns så mycket liv under ytan i världens tropiska vatten som fascinerar mig. Bland annat sjöstjärnor, i alla dess färger och former. Men på samma gång som jag tycker dessa djur är förföriskt vackra känns de även en gnutta läskiga, särkilt ju mer man vet om dem. Det är ju snudd på att de kan liknas med aliens. 
Du som vill fortsätta se sjöstjärnor  som endast vackra kan sluta läsa nu. 
Sjöstjärnor har vanligtvis en femtalig symmetri, men kan ha upp till 20 armar. Om någon skulle förloras växer en ny ut och vissa arter kan även dela på sig så att två nya individer bildas. Ytterst på varje arm sitter ett öga och de har även ett könsorgan i varje arm (fatta så mycket att hålla reda på). Själva änden de bajsar med sitter även lite märkligt på ovansidan. De har inte förmågan att planera sin "helhet" så ifall en arm hittar en attraktiv doft, blir den armen automatiskt dominerande och de andra måste följa efter (exempelvis när den jagar ett byte). Många tror säkert att sjöstjärnor går med sina armar, men de används för att slingra sig om föremål. På undersidan av armarna sitter tusentals små ben med sugkoppar och det är med dessa sjöstjärnan tar sig fram. Så därför ser det ut som de vackert svävar fram över botten. Sjöstjärnor är speciellt kända för sin förmåga att öppna stora musslor och när en sjöstjärna ska äta sätter den sig som en klocka över musslan. Den sätter fast ett stort antal sugfötter på musslans två skal och en välvuxen sjöstjärna kan med denna teknik utöva en dragkraft som motsvarar 4 kg! De har även två magar, en för att smälta födan och en som de kan föra ut genom munnen och vränga ut och in. 

På bilden nedan är en "CHOCOLATE CHIP STARFISH" (Protoreaster nodosus) som fått sitt namn för att den liknar en chokladkaka tack vare sina svarta prickar / taggar. Dessa är vanliga i havet kring Indonesien och färgerna på kroppen kan skifta från ljust cremefärgad till starkt orange. Vi såg mängder av dessa då vi snorklade utanför den pyttelilla ön Kanawa utanför Flores i Indonesien, och jag kan bara inte låta bli att fascineras av dessa underliga djur. 
Kanawa Island - Flores - Indonesien

Bra massage och fina naglar på Bali

Mitt, eller rättare sagt vårt, favoritspa sedan några år tillbaks är THE NATURAL 2 MASSAGE & DAY SPA som man hittar mitt i Kuta. Ett litet ställe, långt ifrån exklusivt. Här finner man nämligen ingen pool, porlande stenstatyer eller blomsterarrangemang eller lummig trädgård. Nej, det här är ett enkelt spa, men fantastiskt bra. Till och med extremt bra om man sätter pris i förhållande till kvalité. The Natural II består av en mindre lokal med beigemålade väggar och endast 8 massagerum bakom tyggardiner, samt 6 stycken fåtöljer där bl.a. fotbehandlingar och nail art görs. Men det är rent och ordentligt. Personalen är jättetrevlig, välutbildad och de vet verkligen hur en bra massage ska ges. Och då ska tilläggas att när det kommer till massage är vi väldigt kräsna, men här vet de hur muskler ska behandlas. (Sen kan man ibland tyvärr få någon ur extrapersonalen då stället kvällstid oftast är fullsatt. Extrapersonalen är fortfarande duktig, men inte lika bra som övriga). Priset för 30 min rygg och nackmassage är 45.000Rp (ca 30kr), vilket i min värld gör detta till ett av Bali’s mest prisvärda och bästa spa.


JL Benesari - Kuta - Bali - Indonesien

Tirta Gangga royal water palace

1948 byggdes vattenpalatset TIRTA GANGGA utav Karangasem sista kung. En man som även själv var med under arbetet, och då inte genom att stå och peka på vad som skulle byggas utan genom att själv ha sina fötter i gyttjan och själv gräva. Projektet var en stor hobby för kungen och han var även arkitekten bakom vattenträdgården. En plats som visar en unik blandning av balinesisk och kinesisk arkitektur. Men precis som andra vattenpalats på östra Bali ödelades även Tirta Gangga av vulkanen Agungs utbrott i början på 60-talet. Men vattenpalatset har sedan omsorgsfullt återuppbyggts till sin vackra och ståtliga charm. Vattnet i Tirta Gangga har alltid betraktats som helig och används även idag regelbundet för religiösa ceremonier.




I dag kan man i utbyte mot en billig inträdesbiljett vandra fritt i denna ljuvliga vattenträdgård. Promenera över fina broar, se vackra fontäner, flertalet bassänger och beundra många olika stenstatyer. Vackraste delen tycker jag är den stora bassängen där man kan balansera omkring på de små stenarna i vattnet, och samtidigt se på alla nyfikna karpar som gärna följer ens fotsteg. De flesta pooler är endast "ögongodis", men det finns också en mer avgränsad pool som man får bada i. Så tröttnar man för en dag på det varma havet finner man svalare vatten här. Även en restaurang finns på området.






JL Abang-Amlapura - Tirta Gangga Village - Karangasem - Bali - Indonesien

En miniresa till Japan - Yasuragi Spa

Veckans två första dagar spenderade vi på YASURAGI SPA strax utanför Stockholm, för att fira min födelsedag. Bland varma källor, nya smaker, intressanta intryck och en rejäl dos avkoppling. Väldigt välbehövligt och otroligt skönt. Detta var mitt första besök vid Yasuragi, ett spa som skiljer sig rejält från alla andra jag varit på i Sverige. Det var lite som att kliva in i en ny värld, som att besöka Japan på en miniresa. Både vad gällde intryck, känsla och lärdom. Miljön var avskalad och sval, men blev i alla sin enkelhet vacker.
Vid incheckning fick vi badkläder, varsin Yukata (japansk bomullsrock) samt badtofflor att låna. Baddräkten var i förvånansvärt bra kvalité och bra passform. Kanske rynkad jag lite på ögonbrynen då receptionisten sa "se till att hålla Yukata'n torr, för den ska ni ha på er även till middag, frukost, under aktiviteter och behandlingar". Ett klädesplagg, (eller som jag gärna säger; en morgonrock) för ett dygn? Ja så var det. Men vi insåg snabbt att exakt alla gäster såg likadana ut. Varje person vi mötte var klädd i mörkblå bomullsrock och bar på små flätade korgar under armen, där vita handdukar vilade fint. Och den där "morgonrocken" prydd med tecknen “tur och lycka” och “sann glädje”, ja den använde vi även till behandlingar, till middag och frukost (även om jag vid det sistnämnda hade byxa och tröja under för att slippa frysa).






Vid själva badet fann man Japanska tvagningsrum, ett för killar och ett för tjejer. Där man via en badintroduktion fick lära sig hur man tvagar sig i Japan och hur de ser på vikten av att göra sig ren inför badet. Till skillnad fån många andra som ser badet som ett sätt att bli ren på. Där fanns också torrbastu, ångbastu, kallpool, vilostolar och ett vackert tehus. Utomhus låg de varma källorna i olika nivåer och olika temperaturer. Alla sagolikt och mysigt rykande en kall höstdag som denna. Men är man smart så börjar man med den "svalaste" av de varma källorna, för att sedan byta till de med varmare temperaturer. Men fryslort som jag är pallade jag inte livet i baddräkt utomhus i mer än några sekunder, så jag tog snabbt plats i första bästa pool. Vilket jag sen insåg var den tredje varmaste. Dumt. För att nedgradera till kallare vatten sen var inte ett alternativ.  
Att det är 16 års åldersgräns på hela Yasuragi´s anläggning var ett stort plus. För är jag på spa vill jag till fullo kunna njuta av lugnet och stillheten. Inte störas av skrikiga eller lekande barn som hoppar och skuttar. 2015 införde Yasuragi även en zon för digital tystnad i det japanska badet. För att man som gäst lättare ska kunna varva ned, hitta tillbaka till sin energi och åka hem med nya krafter. Något som jag tycker fler hotell, restauranger mm borde ta efter. Då vi själva är ute och reser har vi faktiskt telefonförbud då vi går ut och äter. Den "regeln" har vi haft sedan flera år tillbaks, för att man verkligen ska leva i nuet, var där man är, ta tillvara på stunden och varandra. 




Yasuragi Spa - Hamndalsvägen 6 - Saltsjö-Boo - Sverige

Deus Café - motorcyklarnas restaurang

Här möter gummi porslin, kaffe bensin, och sadlar rustika träbord. DEUS CAFÉ som man hittar bland risfälten i Canggu beskriver sig själv som "The tempel of enthusiasm", och är en plats där motorcyklar och middagar bokstavligt talat kolliderar. Deus EX Machina gör huvudsakligen motorcyklar, specialtillverkade sådana. De tar in motorcyklar, plockar ner dem i beståndsdelar och bygger sedan upp dem igen, men till helt nya modeller. Denna MC-shop som lätt får folk med rätt intresse att dregla, utgör själva hjärtat av Deus Café. Vilket jag egentligen hellre skulle kalla för restaurang än café. Men själva menyn beskriver de bäst själva:
From our spicy Thai chicken to our custom baguette grinders and unique sushi fusion, Deus café built their menu the same way they make motorcycles and surfboards: straight from the gut.






Personligen så gillar vi motorcyklar, vi älskar surf och tackar aldrig nej till en god bit mat. Så med det i bagaget, hur skulle vi inte kunna gilla Deus Café? Bra fråga. Men slänger man in en gnutta kräsen i den kappsäcken så får stället inte toppbetyg vad gäller maten, men ett starkt VG (väl godkänt). Helheten däremot sträcker sig längre. Inramningen, atmosfären, omgivningen med risfält, liveband och en lite smått galen (läs underhållande kock) på det, gör det här stället värt att besöka. Priset för en varmrätt ligger mellan 65.000-160.000Rp (ca 45-110kr).




JL Batu Mejan 8 - Canggu - Bali - Indonesien

Att göra på Bali - 10 tips

TEMPEL
Kulturen på Bali är en stor del av ön, därför bör man besöka minst ett tempel då man är på Bali. Tex Tanah Lot som är det mest kända och ligger utmed kusten i söder. Eller Gunung Kawi som ligger inåt ön, utanför Ubud, och skiljer sig en hel del från andra tempel tack vare sina enorma stenstatyer i bergen. Det templet är en personlig favorit, precis som det gigantiska modertemplet Pura Besakih som ligger på sluttningen av vulkanen Gunung Agung. Även templet Pura Luhur Lempuyangan (bilden nedan), på östra Bali, är en mäktig upplevelse. Beläget högst upp på ett berg, där man längs vandringen till toppen ser fantastiska vyer och kan besöka totalt 7 tempel (tar dock många många timmar). För att besöka tempelområden behöver man bära sarong (vilket oftast går att hyra utanför) och som kvinna finns ytterligare en regel; har man mens eller är gravid anses man som oren och får inte gå in på något tempelområde.

SURF
Bali kallas för surfarnas paradis och det är inte för intet. Längs hela södra kusten rullar större vågor in och ger ön en uppsjö av surfbryt. Allt från strandbryt till revbryt och Bali stoltserar med vågor i världsklass. (Några av världens största surftävlingar hålls vid tex Uluwatu och Padang Padang ute på Bukithalvön). Möjligheten till att lära sig surfa på Bali är därav enorm. Det finns surfcamps, endagskurser och privatlärare per timme. Vid de flesta stränder finns även surfbrädor att hyra och det kostar inte mycket. Bali beskrivs många gånger som en bra plats för nybörjare, men jag skulle inte rekommendera någon att hyra en bräda på stranden och bara ge sig ut. Både för att det finns regler och mycket att lära vad gäller surfing (och det går fortare att lära sig med en lärare), men också för säkerhetens skull. Bali har många  "elaka vågor". Vi har själva sett enbart brädor komma upp på stranden och hjälpt till att leta efter människor utan resultat.

ÄVENTYR
För den som söker det härliga ruset av adrenalin som pumpar genom kroppen har ön mycket att erbjuda. Det finns allt från forspaddling, kross, repelling nedför vattenfall, fyrhjuling, hästridning, mm. En personlig favorit är att köra terrängfordonet Finn Komodo vid den lilla bergsbyn Munduk på norra Bali. Så jädra coolt fordon! Och när guiden sa ""The road we will take now sometimes makes people cry..." ja då var vi fast av förtjusning.

RISFÄLT
Lokalbefolkningen må säga ”vad är så speciellt med risfälten”, medan turisterna flockas vid dessa enorma gröna vidder och säger wow. Risfält har prytt vykort från Bali sedan urminnes tider och är verkligen något som satt Bali på kartan. Under ett besök på ön är det näst intill omöjligt att inte se dessa fina landskap, men det är ändå värt att åka på en utflykt för att verkligen se dem på riktigt. Strax norr om Ubud finns tex Tegalallangan (bild nedan), där det är fint att äta lunch och blicka ut över de stora dalarna av risfält. Längre inåt ön finner man även risterrasserna vid Jatuluwuh, som är ännu mäktigare och pampigare.

SPA & MASSAGE
Massage och spa är något som finns att hitta i nästan varje hörn. Och det finns nog lika många spa´n som det finns olika priser. Man kan hitta enkla massagebehandlingar från 30kr så väl som lyxiga sådana för över 1000kr. Min favorit i den billigare kategorin är The Natural 2 som ligger på Benesari Street, mitt i Kuta. Det är ingen oas, där finns ingen pool, stora stenstatyer eller blomsterarrangemang eller lummig trädgård. Nej, The Natural 2 är en enkel mindre lokal med beigemålade väggar och endast 8 massagerum bakom tyggardiner, samt 6 stycken massagestolar. Men det är rent och ordentligt. Personalen är jättetrevlig, välutbildad och de vet verkligen hur en bra massage ska ges. Priset för 30 min rygg och nackmassage är 45.000Rp (ca 30kr), vilket i min värld gör detta till ett av Bali’s mest prisvärda och bästa spa. 


CAFÉ
Seminyak har blivit ett mecka vad gäller moderna caféer. Trendiga, dyra, hippa, coola, veganska, färgstarka osv. Shelter (över Nalu Bowl) är en personlig favorit, så även Café Organic och lilla lugna The Coffee Library. Men även surfbussen On The Juice i Kuta förtjänar att nämnas och besökas om man suktar efter en god juice vid stranden.

BAR / BEACH CLUB
Bali har idag många imponerande barer och populära beach clubs. Där finare kläder förväntas och plånboken kommer känna sig ungefär som i Sverige, för här har man lämnat uttrycket "Bali-billigt" bakom sig. The Rock Bar i Jimbaran (bild nedan) är ett sådant ställe, Men det är svårt att inte säga annat än att det är ett jäkligt läckert ställe. Byggt på klippor och man åker linbana för att komma ner. I Seminyak hittar man även strandnära Potatohead Beach Club. Där första intrycket också är wow, men med mer förvåning till en början. Entrén är annorlunda, fasaden stor, cool och byggd av färgglada fönsterluckor. Ingången slingrar sig in i en gång som skulle platsa i lustiga huset. Men stället imponerar, både vad gäller pool och drinkar. Och insidan är faktiskt inte alls så "konstig" eller annorlunda som dess yttre fasad.

NATURUPPLEVELSE
Vattenfall är mäktiga naturkrafter svår att inte beundra. På Bali finns även dessa i mängder. Vissa svåra att nå och kräver mer av dig som person, tex Sekumpul på norra Bali. Där behöver man både gå en del höjdmeter och vada genom floder för att nå fram. Men oj så vackert! Stort plus är även antalet få turister. I motsats till detta mer avlägsna vattenfall finns i söder Tegenungan (bild nedan), dit det är enklare att ta sig (skulle nog säga ett av Balis enklaste vattenfall att nå). Därav är det betydligt mer poppis bland turister. Det finns små stånd längs vägen ned och vattenfallet nås via en enkel liten promenad.


MATKULTUR
Man får inte besöka Bali utan att äta antingen Mie Goreng (kryddiga nudlar med grönsaker), Nasi Goreng (stekt ris med grönsaker och kyckling) eller Satay Ayam (kycklingspett med jordnötssås). Vill man förstå och lära sig ännu mer om deras matkultur kan jag varmt rekommendera Paon Cooking Class, där en fantastisk kvinna med mycket humor under några timmar lär ut åtta finare typiska Bali-rätter.



BOENDE
Många som reser till Bali idag lockas av hotell utöver det vanliga, och ön har en uppsjö av fantastiska boenden att välja mellan. Några personliga favoriter i den dyrare kategorin är Hanging Gardens Of Bali, Komaneka at Bisma och Villa Kalisha. Samtliga belägna vid Ubud, det förstnämnda en bra bit utanför, det andra mitt i Ubud och det tredje strax utanför. Villa Kalisha är det mest prisvärda (bilder nedan), där man har ett helt hus för sig själv (max 4personer), egen pool och privat kock. Där kommer man även närmast lokalbefolkningen och det riktiga Bali. Villan är vackert beläget i en ravin och man behöver gå över ett risfält för att komma fram.




STRÄNDER 
Vid Lovina i norr finner man de svarta stränderna och det lugna vattnet utan vågor. Den lilla byn Pemuteran i nordväst är även ett guldkorn för såväl barnfamiljer och de som vill snorkla eller finna lugn och ro. Självklart finns också barnvänliga stränder i söder, tex Sanur och Nusa Dua. Men öns finare stränder är enligt min mening förknippad med surf och ligger på södra sidan av Bali, ute på Bukithalvön som i sig är mycket vackert. Där ligger bla Suluban Beach och Padang Padang (bilden nedan). Två stränder kantade av klippor och där man behöver gå genom en grotta för komma ner (eller igenom för att nå ytterligare en strand vid lågvatten). Även Balangan är en fin surfstrand med enkla warunger (lokala restauranger) längs strandkanten och där solstolar går att hyra för en billig peng. (Mer om stränder på Bali finns att läsa här).