Glasblåsning - Kosta Glascenter

Ugnen glöder när vi kommer in och jag dras direkt tills dess trålande värme. Medan Lars Andersson börjar berätta om glasblåsning tinar jag sakta men säkert upp från vinterkylan. Inte hade jag en aning om att hantverkets urgammal teknik är densamma än idag, att massan är 1100 grader varm, att det krävs två ugnar och glaset formas med både skopa och tidningspapper. Lars går igenom hur vi ska göra och jag känner hur nervositeten bubblar upp till ytan. Det här kommer aldrig gå, det är för mycket att komma ihåg! Jag börjar tro att istället för att gå här ifrån med en skål kommer jag nog lämna KOSTA GLASCENTER med en glasklump. 

Björn är ivrig på att få börja, bestämmer sig för att göra ett whiskyglas och kör igång. Jag känner hur en lättnadens suck lämnar mig, nu får jag tid på mig att se hur han gör. Det hämtas glasmassa ur ugnen, den får en liten luftbubbla i sig och sen är allt i gång. Det går snabbt. Väldigt snabbt! Snurras, blåses, formas, snurras, värms igen, formas lite till, snurras mer, formas igen, blåses mer, knackas, fästs, tas av osv. När Björn är färdig känner jag mig nästa mer nervös än innan. För hjälp så fort det gick och inte hängde jag riktigt med på alla turer heller! Men björns whiskyglas står där nu, färdigt, och ser faktiskt fint ut. Kanske lite snett men det ser jag som ett skönhetstecken på att det är handgjort. 







Jag börjar ångra mitt val av att göra en skål, det ska tydligen vara svårare än att göra ett glas. Men nä, det här ska gå vägen, jag vill göra en godiskål och färg ska den dessutom ha i botten. Sagt och gjort, karusellen drar igång i samma tempo som jag just sett. Men kul är det, galet kul! Jag vet knappt hur och vad jag gör men ser hur en skål växer fram vid mina händer och märker att leendet på mina läppar blir allt större. Det här var ju jättekul och med Lars instruktioner och väggledning inte alls så farligt svårt som jag trott.



Jag gjorde det, jag lyckades! Det blev en godisskål och jag är enormt nöjd (se den här nedan)! Att prova på att blåsa glas är något jag velat gör sedan liten. Har alltid fascinerats av det och undrat hur det är och om det är tungt att blåsa (nix det var det verkligen inte). Så att glasblåsning inte finns med som en punkt på min bucketlist är egentligen konstigt, för det borde det göra.  
Kosta Glascenter - Småland - Kosta - Sverige

2 kommentarer :

Anonym sa...

Vilken fantastisk helg ni haft. Jag vill också dit.

Siv

En plats i solen sa...

oh vad häftigt