Provsmakning av Luwak kaffe

Det är kul det här när man ser en skylt längs vägen och bestämmer sig för att stanna. Man har noll och inga förväntningar men kanske en tro om att vi hittat ett café som säljer det omtalade kaffet Luwak. Men plötsligt befinner vi oss på en guidad tur som går i 190 och vi går snabbt bland stenlagda stigar med diverse odlingar på varje sida. Det pratas om kaffebönor i olika stadier, visas hur de rostas och mals och jag med kameran hamnar på efterkälken efter två sekunder och missar resterande snabba (möjligen informativa) ord om kaffeplantaget. Men ett ganska mysigt och trevligt ställe hade vi hamnat på och ett litet café kom vi mycket riktigt till till slut. Vars specialitet var just Kopi Luwak.

Kopi Luwak är känt som ett av världens finaste och dyraste kaffe, men ett kaffe som jag på svenska skulle kalla ”bajskaffe”. Kopi är indonesiska för kaffe och Luwak är det lokala namnet på mårddjuret som äter endast de bästa sorterna av kaffebären. Efter att de passerat djurets matsmältningssystem plockas kaffebönorna ur dess avföring för rengöring och rostning. (Det gäller att inte vara så känslig kaffedrickare va?) Och därigenom är en av världens 10 dyraste kaffesorter skapad. Vi, eller rättare sagt Björn, Tomas och Jossan, köpte varsin kopp med Luwak kaffe. Kostade 50.000Rp per kopp vilket är ca 33Kr. Och smaken? Ja här skulle jag bra gärna säga att den är som baken. Hi, hi! Jag tog en sipp ur Björns kopp men eftersom jag inte dricker kaffe kan jag inte bedöma om det var så bra och speciellt som ryktet påstår. För mig vara det bara kaffe och varken bra eller dåligt. Men de övriga kaffedrickarna som har koll såg belåtna ut.









Vid kaffeplantaget framställdes även en hel del olika tesorter, så lite oväntat fick vi en gratis teprovning. Totally my cup of tea. In kom en träbricka med hela 14 olika tesorter och där den ena smakade bättre än den andra. Mina två favoriter blev citrongräs och mangostan. Den sistnämnda är en frukt som jag fullkomligt älskar och kan äta hur mycket som helst. Den är liksom godare än godis och godare än alla andra frukter! Så att den tesorten föll mig i smaken var inte så konstigt, så en påse inhandlades även och fick följa med därifrån.



Alas Harum Agroo Coffee Plantation - Tegallalang - Ubud - Bali

3 kommentarer :

Marina sa...

Spännande med mangostante, det måste jag se om det går att få tag i här. Det har jag inte testat, annars försöker jag ge mig på alla nya jag snubblar över. Luwak kaffe har jag heller inte testat, tänkt göra det någon gång, men jag är inte helt säker patt jag skulle märka skillnaden, utan mest bara för att...

Unknown sa...

Mangostan frukten åt vi där nere någon sa att den var som godas nu och billigast av alla gånger de varit på Bali. Alla dom där tesorterna provade vi också, men inte på samma ställe som ni tror jag Luwak kaffet var gott men jag är lite orolig över de stackars djuren som verkar tvångsmatas, vet du hur det är med det? Gunilla Ericsson

Christine - 29GRADER sa...

Ja jag är också orolig över de stackar djuren. Framställningsmetoden av Kopi Luwak är ju väldigt långsam och den ökade populariteten har tyvärr lett till att produktionen på många ställen industrialiserats och att palmmårdar hålls i burar och tvångsmatas med kaffebönor. Sjukt tråkigt och hemskt! Men vet att många leverantörer i Sverige sedan några år tillbaks slutat importera och sälja Kopi Luwak just på grund utav detta. Nu hoppas jag att de två palmmårdar vi såg här inte misskötts. De såg i alla fall välmående ut.