Cotopaxi Volcano - så coolt!

Efter en natt på fina Mercure Hotel i huvudstaden Quito får vi tidig morgon ett varmt välkomnande utav Ecuador Pure Life. Vi träffar Brittany och Jacob från USA, som också ska göra samma multisportresa. Medan vi lastar in vår simpla resväska i den vita bussen skäms vi lite medan de andra lägger in sina sportiga stora ryggsäckar. Guiden Christian startar motorn och pratar till en början konstant medan vi rullar iväg. Staden försvinner från backspegeln och natur är inte alls vad jag väntat mig. Den påminner nämligen mycket om Sverige. Maskrosor, granar och vit/svarta kor (som tagna ur Bregottreklamen) susar förbi utanför bilrutan, och vägarna är långt över förväntan. Stora och riktigt bra (i alla innan vi når nationalparken). Temperaturen får mig att tänka på Sverige även den, för ju längre vi åker desto lägre kryper gradantalen. Termometern visar +8° då vi anländer till parkeringen vid COTOPAXI VOLCANO och då vi kliver ur bilen faller hagel från skyn. Känslan är svår att ta in. Vildhästar har precis galopperat iväg en bit bort och framför ögonen vilar en enorm snötäckt vulkantopp. 










Vandringen till basecamp är inte lång, endast ca 300 höjdmeter. Men längs vägen viner vindarna och molnen skiftar skepnad och plats konstant. I kombination med den höga höjden får det varje meter att kännas som mer än det dubbla. För några sekunder kan vi skymta den absoluta toppen och det är en mäktig syn, men kort senare bäddas den in i moln igen. Vid basecamp Refugio José Rivas som är slutmålet för vår vandring, på 4864 möh, köper vi varsin varm choklad och slår oss ned på en av träbänkarna i huset. Vi slås av känslan av att det känns precis som att vara i de Svenska fjällen, men vi sitter faktiskt i Ecuador och på mitten av ekvatorn. Något som är både lika coolt som det är svårt att förstå.
Cotopaxi är Ecuadors näst högsta vulkan på 5897 möh och är också en av världens högsta aktiva vulkaner. Vandringen upp till basecamp tog nästan en timme och då innefattade det ett par stop för fotografering samt ett stopp för att dricka varmt kanelte. Ett te som för övrigt har många bra hälsoegenskaper, så det var nog därför vi fick en varsin kopp just där. 






14 kommentarer :

Cathinka -På vift! sa...

Så roligt att läsa när man precis gjort samma vandring och så glad att höra att även ni tyckte det var jobbigt! Klart värt i alla fall och jag älskade de karga landskapet. Hade gärna tillbringat en natt i parken.

Christine - 29° sa...

Va kul att ni också gjort samma vandring Cathinka. Ja den där höjden var inte att leka med, det gjorde verkligen all ansträngning betydligt mycket jobbigare. Vi var fyra heldagar i Quito innan denna paketresa, bara för att låta kroppen vänja sig lite med höjden och det var nog bra. Björn hade enorm huvudvärk hela första dygnet och jag mins att vi blev andfådda bara av att gå två trappor upp (rummet låg på andra våningen och utan hiss). Gú vad vi skrattade åt det. :)

Emma, Sol som sol? sa...

Det är verkligen en udda känsla det där när man tycker att man är i ett land men när man går runt hörnet så är man plötsligt i ett annat hundratals mil bort!

Kanelté, är det ett svart smaksatt té eller är det bara bryggt på kanelstången? Eller något annat av trädet?

Ditte sa...

Vilken fantastisk vandring! Väldigt roligt att följa med. Och att befinna sig 4864 m ö.h. är mäktigt i sig. Luten är ju tunn och dte är inte helt lätt med andningen.
Minns hur det var när vi var i Lhasa i Tibet och det var lite svårt att andas/med luften utan att direkt gå uppför.
Ser fram emot mer...
Jättefina bilder!

Marina sa...

Tack för att jag fick följa med! och som vanligt, fantastiska bilder. Det blir bara mer och mer på min ""vill-åka-till-lista", jag får nog lägga det där med arbete helt åt sidan om jag ska få till det ;)

Fantasy Dining sa...

Vad häftigt :) och vad oväntat med naturen.

Anna Ström Åhlén sa...

Vilken häftig och tuff vandring. Bra gjort! Intressant att det var likt Sverige i början. Men bilden på den snötäckta vulkanen visar ju något annat ... :) Mycket vackra bilder!

Christine - 29° sa...

Emma det kanelté vi fick här var bryggt på kanelstång. Enkelt men gott! Har druckit kanelte i Sri Lanka också och det var gjort på exakt samma sätt. :)

World by Tina sa...

Oj, att det skulle vara så kallt där nu (var det mars ni va där?) hade jag inte gissat. Vilken månad tror du är bäst att åka om man inte är speciellt förtjust i kyla? Jag är sjukt värmetålig däremot=)

FREEDOMtravel sa...

Tack för din kommentar hos oss! Jag är medveten om att jag inte lyckades hålla kameran helt rak där (svårt i farten och lutningen). Men för att fixa det måste man väl luta bilden lite innan man beskär? Gissar att man behöver typ Lightroom eller nåt sånt då? Det har vi inte …

Christine - 29° sa...

Det hade inte jag heller gissat Tina. :)
Vi var där i mars och det var under deras regnperiod, så lite extra kallt och regningt därav (men det sistnämnda hade vi ändå tur med, vi hade lite regn). Den mesta kylan / svalkan berodde pga den höga höjden, så väljer man lägre platser att besöka i Ecuador är det varm och jättevarmt. Då vi var i Amazonas djungel tex så var det så man svettades istället. :)

Nu tyckte vi egentligen inte att kylan var något problem då vi gjorde saker, inte ens på högre höjder, det var mest på hotellen som det blev påtagligt kallt. Ingen hotell vi bodde på i Ecuador hade nämligen element, vilket var lite märkligt.

lenaiwales sa...

Vilken upplevelse och vilket landskap. Vackra bilder!

Jeanette sa...

Kan int emer än hålla med dig, jäklar vilken imponerande plats! Man blir helt tagen av naturen och era bilder :)

Fantasiresor (Sofia) sa...

Ni gör så häftiga resor! Känner att jag måste step up äventyrsgraden i mina litegrann ;-)