Vattenfallsklättring i Amazonas

Det började lugnt, bland små vattendrag som knappt nådde högre än en decimeter upp på stövlarna. Och till en början gjorde jag mitt yttersta för att balansera på stock och sten, så vattnet inte letade sig in över stövelskaften. Men ju längre in i Amazonas djungel vi vandrade desto omöjligare blev min påhittade utmaning. Det forsande vattnet blev kraftigare, vattennivån djupare och vattenfallen allt större och mäktigare. När vattennivån plötsligt nådde knäna och sockorna badade i helt fyllda stövlar fanns inget annat än all in. Vattnet var bokstavligt talat överallt och det var så vansinnigt kul att kämpa uppför de forsande fallen! Någonstans där förlorade jag helt tid och rum. Vi KLÄTTRADE UPPFÖR VATTENFALL på vattenfall, vadade genom vattendrag, utforskade en liten grotta på andra sidan ett av fallen, klättrade genom en annan grotta, hoppade ner i ett bottenlöst hål och klättrade och klättrade. Hur många timmar vi ägnade åt att ta oss upp genom forsande vatten har jag ingen aning om. Men en sak vet jag med säkerhet. -Inte en ynka torr fläck fanns på kroppen och detta var utan tvekan det roligaste på hela Ecuador-resan! Så galet annorlunda, så långt ifrån något vi tidigare gjort och dessutom i en helt magisk miljö. Alltså vilken upplevelse! (Varning för bildbomb.)






























8 kommentarer :

Emma, Sol som sol? sa...

Hade varit enklare med ett par bra sandaler, kanske? Helst i plast. :)

Det känns som att ni borda ha varit skavda på ben och knän också, det måste ha varit halt?

Hur låter det? Misstänker att det liksom aldrig är tyst, att vattnet för rätt mycket oväsen. Men hur är det med insekter och liknande? Fåglar?

Hur luktar det?

Christine - 29° sa...

Ja det hade varit mycket enklare och smidigare att klättra i ett par sandaler. Men vi fick låna gummistövlar utav familjen vi bodde hos, så det fanns nog någon mening med att vi skulle ha dem. Jag tänkte att gummistövlar i alla fall skulle skydda mig bättre mot eventuellt slingrande djur. ;)

Vi klarade oss helt från skrapsår, blåmärken och skador faktiskt. Och det var inte halt heller. Kanske stövlarnas förtjänst, ingen aning.

Fåglar, insekter, grodor och allt möjligt lät massor, särskilt vi var hemma hos familjen och framförallt nattetid. Det var som om djungeln hade en egen orkester. Men just under vattenfallsklättringen hörde man inte så jättemycket, då var det ljudet av forsande vatten som tog alla plats. :)

FREEDOMtravel sa...

Waow vilken grej! Vilket äventyr! Och helt fantastiska bilder!!!

Anna Ström Åhlén sa...

Wow, så häftigt! Och modigt, tycker jag. Underbara bilder där det verkligen känns som om man är med. Vet dock inte om jag hade kunnat vara blöt under så lång tid ... ;)

Ditte sa...

Vilket äventyr ni bjuder på! Och så fantastiska bilder. Häftigt att ni varit med om detta.
Skulle gärna prova men känns väl "mycket" för mig men kanske finns det lite enklare varianter....

Marie sa...

Wow, vilket underbart äventyr ni är med om i Amazonas! Bo hos familjer är ju sådana upplevelser man aldrig glömmer, värt så mycket mer än hotellyx.

Linda, resamedvetet.se sa...

Jisses så coolt och vilka bilder! Det där skulle jag gärna prova en dag.

4000mil sa...

Vilka häftiga grejer ni gör! Ser roligt ut förutom att jag skulle vara rädd för att halka...?