Söt bröllopsdag

Idag firar vi något sött, nämligen sockerbröllop som det så gulligt heter när man varit gifta i 6 år.

Tibumana Waterfall - Apuan Susut - Bangli - Bali - Indonesien

Bliss Surfer Hotel

Sedan vi kom till Bali har vi bott på BLISS SURFER HOTEL i Kuta. Ett prisvärt hotell i den billigare klassen och där vi trivts jättebra, över förväntan faktiskt. Hotellet ligger inte mitt i centrum men ändå på gångavstånd från både strand och stadskärna, och rent fordonsmässigt väldigt bra placerat för att smidigt kunna åka åt alla håll, samt enkelt köra ut ur Kuta som är en enormt enkelriktad stad. Hotellet har ett genomgående tema (svårt att missa tror jag), en charmig atmosfär, bra och fina rum, stora balkonger, trevlig personal och gratis parkering i källaren med direkt anslutning via hiss. Det enda jag möjligen kan anmärka på åt det negativa hållet är att hotellet ligger vägg i vägg med ett dagis... och på Balinesiska dagis går typ 2000 ungar (kanske lite överdrivet) i samma klass, där alla försöker överösta varandra konstant. Vilket gjort att ljudnivån uppnått samma decibelskala som en rockkonsert, milt uttryckt. (Tror varken lärare eller barn i Sverige lagligt skulle få vistas i en miljö med så höga ljudnivå). Men det oväsendet har ju endast varit dagtid så ändå inte hela världen. Men nu är det dags att flytta vidare. Nu byter vi stad mot mindre samhälle och mer lugn, och låter även surfbrädorna vila för några dagar.















Jl. Sriwijaya No.88 - Kuta - Bali - Indonesien

Mysigaste restaurangen i Kuta

Lokal mat när den är som bäst, både gällande smak och atmosfär. BALE UDANG MANG ENGKING är en dold oas i ett stökigt Kuta. En lyxig lokal restaurang i imponerande mysig tappning, byggd runt en stor porlande fiskdamm, och vars specialitet är just fisk och skaldjur. Här finns självklart ingen meny på engelska, vilket jag tycker gör stället än mer underbart. Så med det sagt är det en fördel att vässa sina kunskaper inom det Indonesiska matordförrådet innan man slår sig ner vid ett bord här (men menyn har också bilder och personalen talar ganska bra engelska). Maten är kryddstark, precis så som den ska vara. Och här äter man också på traditionellt sätt, det vill säga med händerna eller sked och gaffel. För knivar hör inte hemma på bordet enligt lokal tradition, runt matbordet samlas man som vänner och inget negativt föremål får finnas med. Och ska man äta helt korrekt med bestick så är skeden ens bästa kompis. Gaffeln är ett sidoverktyg och skeden den man använder för att stoppa mat i munnen.


Mindre sällskap äter i den stora huvudbyggnaden. Men är man 4-8 personer kan man boka en "kambang" (gazebo) ute i vattnet. Där lämnar man skorna utanför, sitter på golvet och maten rullas ut på vagn. Mängder av nyfikna fiskar cirkulerar runtomkring och håller de flesta barn totalt sysselsatta. Minimibeloppet för en "kambang" är att spendera 600.000Rp (ca 390kr), vilket är dyrt för att vara en lokal restaurang. Men som turist kanske många klassar det som billigt. Vår nota i går gick på totalt 212.000Rp (ca 138kr) och då lyxade vi till det med både förrätt och två juicer som kostade nästan lika mycket som maten.




Bale Udang - Jl. Nakula, Jl. Sunset Road No.88 - Kuta - Bali - Indonesien

Beji Griya Waterfall - magiskt

Vattenfall på Bali blir snabbt populära och överfulla av turister, vilket är fullt förståeligt med tanke på naturens skönhet. Men i takt med det jagar vi de mer oupptäckta vattenfallen och i går var vi vid ett sådant, BEJI GRIYA WATERFALL i byn Punggul, beläget ca 1 timme från Kuta. Där var besökarna övervägande lokalbor och platsen otroligt vacker. 






Vid vattenfallet ligger också templet Beji Griya Gede Manuaba vilket gör att man inte får besöka vattenfallet utan att bära en "selendang" (speciell scarf) runt midjan. Det får man låna under besöket och fås vid entré i utbyte mot valfri ekonomisk donation. Man bör också tänka på ha kläder som täcker axlar och knän, och det uppskattas om man bär en "kain" (sarong) runt sig. (Och där fungerar faktiskt vilken sarong som helst, så själv virade jag in mig i strandsarongen). Alla lokalbor gjorde först sina vackra ritualer uppe vid templet vid vattenfallets kant, för att sedan gå till i den dolda canyonen nedanför och in i vattenfallet. Samtliga fullt påklädda och i det 12 meter höga vattenfallets forsande vattnen skrek de ut sina känslor (på ett positivt glädjefyllt sätt). På vägen upp sen följde en vidare procedur under en vattenstråle som rann ut ur ett drakhuvud. Själva stod vi mest och beundrade allt och hur fint Bali är både till natur och tradition. Vi hade med oss extra badkläder men inte extra vanliga kläder (för vi visste inte om templet), så vi avstod helt enkelt från att svalka oss i vattenfallet. Det hade varit lite för jobbigt att kör tillbaks i helt blöta kläder. 











Punggul Village - Bali - Indonesien

Punka, men vad gör det en bra dag...

Att ta sig fram på Bali på två hjul under lång tid brukar innebära minst en punktering, och i går var den dagen redan här. Jag har tappat räkningen på antal gånger som vi gåendes rullat moppen till närmsta verkstad, men jag mins väl de gånger som "närmsta verkstad" inte varit särskilt nära alls. Men årets första punktering väljer jag att se ur en positiv synvinkel. Vi hade varit flera mil bort, klarat oss från en störtskur, och vi fick punkteringen mindre än 1 kilometer från hotellet. Mycket bra. Och verkstan låg bara några minuters promenad därifrån. Jättebra. Hotellets säkerhetsvakt var dessutom snabbt framme och förklarade vart närmsta verkstad låg. Så vi släpade oss iväg åt det hållet och skulle bara svänga höger en gång och sen rakt fram. Inte ens svårt att komma ihåg heller. Men efter några sekunder kom hotellets säkerhetsvakt på sin moppe, för att för säkerhets skulle också peka vart vi skulle. Han åkte vidare och stannade igen lite längre fram och pekade igen. Och åkte vidare igen och stannade och pekade på slutdestinationen när han såg oss. Ha, ha! Så otroligt engagerad och hjälpsam säkerhetsvakt. På verkstan sen var det ett trevlig par som fixade oss en ny innerslang, och sen var det bara att rulla vidare som vanligt igen. Björn lite sur över att punkteringen gjorde att vi missade ett surf. Men det visade sig att det inte var något swell, så vi hade ändå inte kunnat surfa. Så ja, ibland är det liksom inte hela världen att få punktering helt enkelt. 





Tycker fortfarande det är lite roligt att bensin på Bali bl.a. säljs i Svenska Absolut Vodka flaskor. Det betyder väl antingen att det måste va riktigt bra kvalité på dom flaskorna, eller att någon på Bali är väldigt förtjust i just Absolut Vodka.

Korsningen Jl. Pathi Jelantik / Jl. Kresna - Kuta - Bali - Indonesien

Benih Cafe - frukost de luxe

Som vi längtat efter dessa (lyx)frukostar! Och nu äntligen är vi här, på plats på Bali igen sedan i helgen. Och eftersom vi valt att inte ha frukost inkluderat på hotellet så har vi under ett par morgnar smörjt kråset rejält på BENIH CAFE i Kuta. Vissa kreationer borde nog inte ens klassas som frukost utan snarare lunch. Men för oss fungerar dessa rejäla tallrikarna perfekt som frukost, för under våra semestrar äter vi oftast bara två gånger om dagen. Vi brukar surfar eller gör något annat aktivt på morgonen och äta frukost efter det, runt 10:00-11:00 tiden. Sen står vi oss på det fram till middag runt 17:00-18.00. 





Benih Cafe är ett nyupptäckt ställe för oss för i år, men trillade blixtsnabbt in som en klar favorit hos Björn. Själv har jag ett par andra frukosthak som placerar sig högre på favoritlistan, men jag måste ändå hålla med om att Benih's bananjuice är den godaste jag någonsin druckit. (Och det är stort, för jag tycker egentligen inte ens om bananjuice). Men tallriken som charmade Björns alla smaklökar så de föll pladask var "Super B breakfast" (bilden högst upp till vänster). En enormt välfylld tallrik med surdegsbröd, bacon, kycklingkorvar, avokado, spenat, sallad, grillade tomater, stekt potatis, svamp och pocherade ägg. Och efter endast ett par tuggor kom meningen "det här var den bästa frukosten någonsin".

Prismässigt är det inte billigt, inte i Bali-mått mätt. En frukost på Benih Cafe kostar ca 75kr per person, och består då av något ätbart och en stor juice. Och 75kr kanske inte låter dyrt, men iom att vi på Bali oftast äter middag för en billigare slant än så, så kan jag inte annat än klassa detta som lyxfrukost. Men gott var det så flera gånger kommer vi garanterat unna oss frukostar likt dessa. Frukost kan ju trots allt vara typ dagens bästa mål, och det är också kul att det på Bali nu finns så otroligt många fantastiska frukostställen.






Benih Cafe - JL Benesari - Kuta - Bali - Indonesien